För nittio år sedan, år 1934, grundades Skånekretsen av KAF av Asta Kihlbom. Asta satt i styrelsen i Lunds Kvinnliga Studentklubb år 1912, och tog examen 1916. 1926 blev hon doktor och docent i Uppsala på en avhandling om fjortonhundratalets engelska. (Avhandlingen går att låna på UB i Lund!) Hon kom tillbaka till engelska institutionen i Lund 1930 och blev senare professor i Oslo.
Asta Kihlbom ska ha varit väldigt energisk, och ett av bevisen för det är Studentskegården i Lund – efter att ha grundat Skåne-KAF tyckte nämligen Asta att det var dags att Lunds studentskor fick ett eget studentskehem, och Lunds studentskegård invigdes år 1937. Studentskegården hade då en celeber gäst, nämligen kronprinsessan Louise. Under årens lopp har Skånekretsen och Studentskegården gästats av många framstående föredragshållare – mest nyligen Anne L-Huillier. Som sig bör skålade vi för vår nobelpristagerska med champagne, och den 14 september höjer vi våra glas igen – nu för Skånekretsen!
Information om program och anmälan kommer via e-post till Skånekretsens medlemmar samt till studentskorna på Studentskegården.
Mer information om Skånekretsens grundande: Kristina Hallinds text “Lärda kvinnor i Lund” är hämtad ur boken Förbjuden frukt på kunskapens träd. Kvinnliga akademiker under 100 år utgiven av Atlantis bokförlag 2004. Här nedan finns ett utdrag från kapitlet.
Skånekretsen av ABKF konstituerar sig
Söndagen den 18 mars 1934 konstituerade sig Skånekretsen av Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF). Det maskinskrivna protokollet är knapphändigt och saknar såväl uppgift om lokal som deltagarförteckning. Av annonser i dagstidningarna framgår dock att mötet ägde rum kl 18 i Lilla salen på Akademiska föreningen, vanligen kallad AF, dvs Studentkårens anrika röda tegelborg i hjärtat av Lund, granne med Universitetshuset och endast skild från Domkyrkan av den dunge lummiga träd som bär namnet Lundagård.
Lunds Dagblad hade dagen före mötet ett långt reportage om bakgrunden till kretsbildningen, grundat på en intervju med initiativtagaren docenten Asta Kihlbom. Här framgår att man genom ett idogt uppspårande av adress och namn kunnat skicka personliga inbjudningskort till omkring 400 kvinnor runt om i Skåne som avlagt akademisk examen, ty föreningen ”får ju närmast betraktas som en akademisk fackförening, och det blir särskilt då frågor, som röra arbetsmarknaden, som komma att stå i förgrunden”.
Orden om ”arbetsmarknad” och ”akademisk fackförening” kräver en snabb resumé. När kvinnor vid 1800-talets slut började avlägga studentexamen och fortsätta läsa vid universiteten, blev de utbildningsmässigt jämställda med t.ex. de män som blev adjunkter och lektorer vid de statliga, högre allmänna läroverken. Kring sekelskiftet tillsattes en kommitté för att avge ett betänkande inför en ny läroverksstadga. Här framhöll man att kvinnor inte skulle få inneha adjunkts- och lektorstjänster vid de statliga läroverken. Däremot kunde kvinnliga filosofie kandidater, magistrar, licentiater och doktorer få undervisa vid samskolor och privata skolor, men i så fall för samma låga lön som en seminarieutbildad lärarinna utan studentexamen hade, d.v.s. en lön som var ungefär hälften mot vad en man med akademisk utbildning vid samma skola fick. Kvinnlig sökande till tjänst måste också vara ogift. Det var för att protestera mot dessa orättvisor som Akademiskt bildade kvinnors förening organiserades 1904 i Stockholm. Genom segt och envist arbete lyckades man steg för steg förbättra de universitetsutbildade kvinnornas ställning, men 1934 återstod fortfarande missförhållanden i lönesystemet och begränsningar i fråga om befattningar. Det gällde att hålla ihop för dem som tagit akademiska examina.
Trots avsaknaden av deltagarförteckning i Skånekretsens protokoll från den 18 mars, vidgas horisonten av de namn som trots allt nämns. Mötet öppnades av huvudföreningens från Stockholm nedresta vice ordförande, docenten i nationalekonomi Karin Kock, sedermera Sveriges första kvinnliga statsråd. De närvarande beslöt att bilda en sydsvensk krets av föreningen och därefter förrättades val. Till ordförande utsågs docent Asta Kihlbom, Lund, till vice ordförande MD Marta P:son Henning från Helsingborg och till sekreterare och kassaförvaltare FK Ester Ekedahl-Lundberg, Lund, samt som klubbmästare FK Gertrud Serner, också från Lund. I samband med val till en ytterligare styrelsepost, ”utan funktion”, nämns åtskilliga namn: JK Gullan Hjelm-Elovson, FK Anna Munck-Falk, FK Clara Lundh, doktor Ruth Johansson, FM Sigrid Löfstedt, doktor Greta Muhl och FM Brita Boström. Mot slutet av sammanträdet ställde FK Torborg Petrén en fråga om kretsens ekonomiska förhållande till huvudföreningen.
Det konstituerande mötet avslutades med att Karin Kock höll ett föredrag över ämnet ”Kvinnorna och tiden”, som refererades i Lunds Dagblad. Docent Kock betonade bland annat att kvinnoföreningarna, trots vad många menade, ännu inte spelat ut sin roll. Att ha rätt tillanställning betydde inte nödvändigtvis rätt till goda anställningar för de kvinnliga akademikerna, och den gifta kvinnans rätt till arbete var ifrågasatt. Kvinnornas ansvar var nu också större än tidigare, eftersom reaktionära stämningar bredde ut sig.
Nästa kretsmöte, det första ordinarie, hölls den 24 november, då fru Cand.Polit. GloerfeltTarp talade över det aktuella ämnet ”Kvinnan i tredje riket”. Nästa möte den 27 mars 1935 i Helsingborg blev samtidigt kretsens första årsmöte. Man framhöll då, gissningsvis med en lätt förorättad ton, att ansökningar till stipendier borde remitteras från styrelsen i Stockholm till kretsarna för yttrande. Det avslutande föredraget vid detta tillfälle hölls av Skånekretsens vice ordförande Marta P:son Henning, som talade om dietikens utveckling. I maj gjorde man slutligen ett besök hos systerföreningen Kvindelige Akademikere i Köpenhamn, som för övrigt också fanns representerad vid det konstituerande mötet med supé på Akademiska föreningen.
– Kristina Hallind