Kära vänner, medlemmar av KAF, Stockholmssektionen!
En grå och blåsig dag i början av juni detta år gjorde 10 glada KAF:are från Stockholmssektionen anförda av Lisbeth Carlborg och mig en resa ut till Sandhamn. Vid ankomsten möttes vi i hamnen av Britt Marie Sundberg, född och uppvuxen på Sandhamn, sedermera kyrkvärd och vaktmästare i Sandhamns kapell. Britt Marie guidade oss genom byn med dess många gamla, fina röda, vita och gula trähus upp på höjden över hamnen, där vi gick fram till det gula hus som en gång var Karolinas och som ligger högt över byn in i ett tallskogsområde. Doktor Widerströms privatpraktik blev lönande så pass att Karolina kunde köpta en tomt på Sandhamn, där hon lät uppföra Villa Solbacken. Där tillbringades somrarna tillsammans med modern, livskamraten Maria och vännerna. Efter sin död ville Karolina Widerström att sommarhuset skulle bli semesterhem för kvinnliga läkare. Men huset passade mindre väl för syftet och såldes därför till förmån för Solbackastiftelsen.
Huset och tomten är idag i privat ägo så vi kunde förstås inte gå in men stod länge runt staketet och funderade över hur det kunde sett ut på insidan på Karolinas tid. Från tomten har man en vidunderlig utsikt över havet. Vid sidan av tomtgränsen finns en trätrappa ned till havet och vi föreställde oss hur Karolina gick nedför trappan för att ta morgonbadet. Karolina var mycket förtjust i sin motorbåt som låg förtöjd där.
På samma nivå över havet och i samma barrskogsområde som Karolinas hus och inte så långt ifrån det – ligger kapellet och klockstapeln, uppförda i början av 30-talet och invigda 1935. Alldeles intill ligger den gamla lotsutkiken. I sanning en stämningsfull och symbolmättad miljö! Britt-Marie berättade om kapellets historia och verksamhet idag, dess olika inventariers bakgrund och givare såsom tavlorna (inkl altartavlan – en kopia av Rafaels målning Kristi förklaring) och votivskeppen, dopfunten av grönpatinerad brons mm. Efter besöket, på väg ned mot hamnen passerade vi det fina vita missionshuset, där ett av Britt Maries barnbarn arbetar och bjöd oss välkomna att bo. Att detta är ett lockande ställa att bo på om man vill gästa Sandhamn och inte önskar bo på Seglarhotellet stod klart. Så släntrade vi vidare ned mot hamnen och intog god lunch (strömming valdes av flertalet) på Värdshuset. Efter lunchen åkte några ur gruppen hem – det hade börjat regna – andra vandrade till Trouville och ytterligare några andra gick och botaniserade i de olika små butikerna utmed hamnen varefter vi alla kvarvarande på Sandhamn sammanstrålade på Seglarhotellet, där vi intog förfriskningar medan vi väntade på båtens avgång. Vi var alla mycket nöjda med dagens upplevelser och uttryckte vår uppskattning till Lisbeth som tagit initiativet och som engagerat sin gamla arbetskamrat Britt Marie att ta emot oss och introducera oss till Sandhamn och visa oss kapellet.