Historik

”Kvinnor borde skriva små och nätta saker för sybordet”, om vår historiska bakgrund

Vi bildas 1904

Vi är en av de äldsta föreningarna för kvinnliga akademiker i världen. KAF bildades redan år 1904 och hette först Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF). Namnet ändrades 1947 till Kvinnliga Akademikers Förening (KAF) Initiativtagare var fil. dr Anna Ahlström som hade disputerat på en avhandling i franska. Det första mötet i föreningen hölls i hennes nygrundade flickläroverk Nya elementarskolan i Stockholm.

Varför hade Ahlström kallat till möte?

Bakgrunden var följande. Det fanns ett utbrett motstånd mot att kvinnor skulle få högre teoretisk utbildning. Kvinnor ansågs underlägsna män både kroppsligt och intellektuellt. År1873 hade kvinnor dock fått tillträde till universitetsstudier men reformen var ganska ”ofarlig” eftersom kvinnor enligt grundlagen inte hade tillträde till högre tjänster i staten. Den typen av ämbeten var förbehållna ”swenske män”.

Viktiga mål: ändra mäns monopol på högre tjänster

Ett av ABKF:s viktigaste mål blev att försöka ändra på grundlagen och urholka mäns kunskaps- och yrkesmonopol. I ett modernt samhälle borde inte börd eller könstillhörighet gå före utbildning och meriter, menade pionjärerna. Kompetens måste gå före kön. Föreningen tjänade till en början som en nationell kamporganisation för kvinnans rätt till högre ämbeten och rätt till lika lön.

Kampen för rätt till högre tjänster

Kampen finns skildrad i en lång rad böcker och avhandlingar, bl a vår egen publikation Förbjuden frukt på kunskapens träd. (Se litteraturtips nedan!) De kvinnliga akademiker som gick samman för att ändra på grundlagen var välutbildade och tillhörde ett elitskikt i samhället. De hade resurser att blanda sig i det politiska maktspelet genom opinionsbildning av olika slag. Efter cirka tjugo års kamp var målet vunnet och den s k behörighetslagen trädde i kraft 1925.

Våra första ordföranden

Föreningens första ordförande blev docenten i juridik Elsa Eschelson. Hon efterträddes 1910 av Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström. Till tioårsfirandet av föreningens tillkomst 1914 utgav ABKF en matrikel över kvinnor som avlagt akademiska examina – ett viktigt dokument över de 435 kvinnor som fram till det året hade blivit examinerade i Sverige.

Vi stödde Marie Curie

År 1911 gjorde föreningen en storartad insats då vi stödde Marie Curie, som erhållit nobelpriset i kemi men på grund av en personlig förtalskampanj ombetts att avstå från priset. Marie Curie hyllades vid en middag på Skansens Högloft av 300 personer från Sveriges akademiska kvinnovärld.

Vi blir internationella

Till International Federation of University Women (IFUW) som bildats 1919 anslöt sig den svenska föreningen år 1922. När behörighetslagen gått igenom började man främja det internationella samarbetet och det var många svenska kvinnliga akademiker som redan tidigt erhöll de åtråvärda stipendierna för internationellt utbyte från IFUW. Den allra första var Hanna Rydh, Fil Dr i arkeologi.

Nordiskt samarbete

År 1924 stod de nordiska länderna som värdnationer till den 4:e internationella konferensen som ägde rum i Oslo. IFUW:s 8:e konferens hölls i Stockholm 1939. Världskrigets utbrott innebar att den nyvalda presidenten från Polen blev isolerad och vice presidenten, vår egen Karin Kock, fick agera som president i den internationella sammanslutningen. År 1968 hölls ett s k Council meeting i Stockholm på Hässelby slott. I samband med den internationella konferensen i Helsingfors 1989 anordnade den svenska föreningen en ”efterkonferens” förlagd till Uppsala och Stockholm.

Skånekretsen bildas

Lokala kretsar bildades Västsverige (1933) och i Skåne (1934). Initiativtagaren till Skånekretsens grundande var Asta Kihlbom som agerade kraftfullt för att en donation till Lunds universitet skulle bilda grundstommen till ett studenthem för kvinnor. Lunds studentskegård – en byggnad i funktionalistisk stil stod färdig och invigdes 1937 av kronprinsessan Louise. Boendeformen för enbart kvinnor existerar fortfarande och i den fint bevarade miljön har Skånekretsen fortfarande sina möten. Många av dess medlemmar har ett förflutet som edil (föreståndare) vid studentskegården.

Västra kretsen

 Redan år 1917 hölls ett möte i Göteborg med Greta Hedin som ordförande. Avsikten var att lägga fram ett förslag om att bilda en lokalavdelning till KAF. Västra kretsen bildades i Göteborg första gången 1919, andra gången 1933. Båda gångerna av var initiativtagaren docent Greta Hedin.
Västra kretsen har funnits länge. Några år efter att föreningen bildats minskade intresset och gruppen lade ner sin verksamhet 1922. Den främsta orsaken var bristande stöd från KAF för gruppens mål att föra självständiga förhandlingar för att höja sina löner särskilt på bibliotek och museer i Göteborg.
Västra Sveriges krets, senare ändrat till Västra kretsen av KAF bildades ytterligare en gång den 15 november 1933 i Göteborg, återigen med Greta Hedin som initiativtagare, och föreningen är verksam än idag. Denna gång fick kretsen större befogenheter.
Från Västra kretsen kommer Agnes Wold som varit KAF:s riksordförande i många år. Under hennes ordförandetid firades bland annat KAF:s hundraårsjubileum under stor pompa och ståt.

Stockholmskretsen

Stockholmskretsen bildades 1941. Genom en donation fick riksföreningen 1949 överta Karolina Widerströms våning som fortfarande används för möten både på lokal- och riksnivå. Föreningen hjälpte många flyktingar under och efter andra världskriget. Estniska kvinnor i exil bildade en egen krets. På initiativ av en energisk CIR, Stina Siberg, bekostade medlemmarna under åren 1977-1987 ett 20-tal flickors gymnasieutbildning i Kenya. Man yttrade sig i kvinnoprästfrågan, om sambeskattning och familjepolitik. KAF agerade för att den s k militärpoängen som var merit vid antagning till högre utbildning togs bort.

Vi är anslutna till Sveriges kvinnolobby

Genom anslutning 1998 till Sveriges kvinnolobby kan man utöva påtryckning både på nationell och europeisk nivå. Samarbetet med övriga Norden och länderna kring Östersjön var intensivt under 1990-talet. Förutom att KAF 1993 stod som fadder då Kvinnliga akademiker i Lettland reorganiserade sin förening, har KAF deltagit i Baltic Sea Women´s conferences i Lübeck 1997 och i Mariehamn 1999.

Nordiska forskarsymposier

Ett nordiskt forskarsymposium om arbetsmarknaden anordnades i Göteborg 1991. På Nordiskt Forum i Åbo 1994 genomfördes ett gemensamt heldagseminarium. Skånekretsen har tillsammans med den danska föreningen anordnat två gemensamma symposier: Kvinnor och retorik 1995 och Kvinnliga förebilder 1996.

100-årsjubileumsfest år 2004 

År 2004 genomfördes ett stort jubileumssymposium i samband med KAF:s hundraårsfirande då också en vetenskaplig rapport publicerades under ledning av redaktörerna Ingegerd Haglund och Britt Marie Fridh-Haneson. Ansvarig för jubileet var vår ordförande under många år Agnes Wold från Västra kretsen.
Samtidigt utkom jubileumsskriften Förbjuden frukt på kunskapens träd.
(Atlantis, 2004)

Varför behövs KAF idag?

Antalet kvinnor som genomgått högre utbildning har ökat mycket på senare år. Vi vet att flickor idag klarar sig bättre i ungdomsskolan än pojkar, de drar ifrån på olika sätt, de får bättre betyg, de läser bättre och de trivs bättre. Majoriteten (cirka 60%) av alla som läser vidare på universitetens grundutbildning idag är kvinnor och hälften av dem som börjar på forskarutbildningen är kvinnor. Idag disputerar lika många kvinnor som män. Utvecklingen av den historiska processen kan tolkas som en framgångssaga där kvinnor mer och mer har fått del av makten över kunskapen. Tyvärr är den versionen inte helt sann.
Det finns också en annan sida.

Kampen måste fortsätta

Kvinnornas utbildningshistoria en ganska mörk och tragisk berättelse om motstånd, hinder, bakslag och ständiga besvikelser. Historien om ojämlika förhållanden mellan könen är inte slut. Ju högre upp vi tittar i utbildningssystemet ju större är ojämlikheten. Även om formerna är demokratiska är de faktiska möjligheterna för män och kvinnor olika när det gäller högre tjänster, poster i forskningsråd, chefspositioner och forskningsresurser. Forskning visar hur kvinnor i akademin fortfarande är utsatta för diskriminering, en systematisk negativ särbehandling på grund av kön. Därför behövs KAF fortfarande.

Vill du läsa mer om KAF och kvinnliga akademikers historia:

  • Svensson, Eva-Marie, Forskaren Elsa Eschelsson, en modern civilist i tiden, Kvinnliga Akademikers förening, 2011, ISBN 978-91-979419-0-7.
  • Förbjuden frukt på kunskapens träd. Kvinnliga akademiker under 100 år. Red Britt Marie Fridh-Haneson & Ingegerd Haglund, Atlantis, 2004.
  • Wieselgren, Greta, Den höga tröskeln. Kampen för kvinnans rätt till ämbete, Lund 1969.
  • Rönnholm, Tord, Kunskapens kvinnor. Sekelskiftets studentskor i mötet med den manliga universitetsvärlden, Umeå, 1999.
  • Markusson Winkvist, Hanna. Som isolerade öar. De lagerkransade kvinnorna och akademin under 1900-talets första hälft, Symposion, 2003.
  • Carls, Lina, Våp eller nucka? Kvinnors högre studier och genusdiskursen 1930-1970, Nordic Academic Press, 2004.
  • Nilsson, Ulrika, Kampen om kvinnan. Professionalisering och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860, Uppsala universitet, 2003
  • Kåhrström, Olof,
    Liv och vänskap –
    Böcker och dedikationer ur Karolina Widerströms bibliotek
  • ”Kvinnors kamp för kunskap” vid Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg