Debatten arrangerades av Skånekretsen av Kvinnliga Akademikers Förening på uppdrag av riksföreningen. De inbjudna var Anna Gatti från SULF, Caroline Berggren fil.dr. i pedagogik från Göteborgs universitet, Karin Rengefors, professor i limnologi och Eva Åkesson, prorektor Lunds universitet och nyligen utnämnd till rektor för Uppsala universitet. Moderator för debatten var Christina Florin, tidigare riksordförande och professor i historia, Stockholms universitet.

Debatten började med två korta föredrag om karriärhinder inom akademin. Det första var en presentation av Anna Gatti om Kokbok för jämställd akademi. Ett projekt som har drivits i SULF. Boken innehåller förslag och tips om hur akademin kan bli mera jämställd. Här belystes olika hinder som otydliga villkor för tjänstetillsättning, bristen på tillsvidaretjänster och även olika initiativ inom universiteten för att öka jämställdheten, mm. Den andra presentation gjordes av Caroline Berggren som har undersökt insamlade data om könsmönster inom olika grenar på universitetet och var studenterna tar vägen efter examen. En tydlig signal var att valet mellan kvinnors och mäns utbildningsväg ofta var avgörande för hur karriären såg ut efter utbildningen och tvärtemot vad vi trott är det nu fler kvinnor än män som blir kvar vid universiteten efter doktorsexamen. Skillnaden i ålder var också viktig där det var tydligt att kvinnor blev mindre attraktiva på grund av uppehåll i karriären under mammaledighet(er). Carolines framtidsvision var att det kommer att vara jämnare fördelning av professurerna mellan könen om femtio år men behovet av riktade insatser är stor för att snabba på.

Efter de inledande anförandena påbörjades debatten. Frågor kom både från Christina Florin och publiken.

Några av slutsatserna var att det är av absolut största vikt att ha ett nätverk. Inte bara mellan kvinnor utan brett inom hela universitetsvärlden både nationellt och internationellt. Annat som uppmärksammades var hur viktigt det är att välja sin handledare noga, valet av postdoc inom naturvetenskapen och att kvinnor som har kommit vidare till professorer och de högsta administrativa tjänsterna bidrar med sina erfarenheter till yngre adepter. Både Eva Åkesson och Karin Rengefors betonade hur viktig deras postdoctid var för framtida karriär. Karin poängterade också att man måste säga i från när man anser sig felbehandlad och stå på sig för sitt projekt samt inte vara rädd att överklaga något som upplevs som ett felaktigt beslut.

Ett tydligt hinder vad gäller postdocen är familjens mobilitet när kvinnor vill göra resa utomlands. Detta blev ingående diskuterat med erfarenheter från publiken och panelen att maken inte lika självklart följer med som makan när partnern åker på postdoc.

Som en summering av debatten frågade Christina vad som var viktigast. Samtliga paneldeltagare var eniga om ”nätverka, nätverka och nätverka”.

Ett stort tack till Christina Florin för all hjälp med förbereda och ställa upp som moderator.

Paulina Geijer, ordf Skånekretsen

Den 9 – 10 april hölls KAFs riksårsmöte i Göteborg. Utöver sedvanliga förhandlingar fick delegatarna njuta av en mycket intressant föreläsning av Cecilia Björk, musikvetare som talade om ”Att ta plats: om ljud, kroppar, kaxighet och egna rum” – populär musik, genus och social förändring.

Under våren finns en hel del att göra: vi skall inreda ett kontor på Fleminggatan så att en del av arbetet kan skötas mer effektivt därifrån och vi skall arbeta vidare med nätverkande och medlemsrekrytering. Den 3e December planerar vi att uppmärksamma Marie Curies andra nobel pris – vi återkommer!

Det nordiska nätverket KANN:s sjätte möte hölls i Bergen den 25 september. Deltagare från Sverige var Catherine Dahlström, Christina Florin och Beatrice Christensen Sköld. Finska KAF som är den största föreningen i Norden med över 1000 medlemmar representerades av Ordföranden Ritva Tammivaara samt Riita-Maija von Weissenberg-Hartiala, Carita Martin, Marja-Liisa Toivonen, Gun Ahlfors, Tiina Aalto, Päivi Antila och Leena-Maija Laurén. För första gången i KANN:s historia deltog en representant för Islands kvinnliga akademikers förening, ordföranden Guðmunda Smáradóttir. Värdlandet Norge representerades av Anne S. Asserson, ordförande, Grethe Nina Hestholm, Aase Wetteland-Krohnstad och Anne Holden Rønning.

Mötet inleddes med att de nationella föreningar presenterade sina organisationer och ventilerade problemen med målsättning och rekrytering som vi står inför. Sedan presenterade Christina Florin boken Föregångarna som hon och Kirsti Niskanen varit redaktörer för. I boken berättar elva kvinnliga professorer om sina liv, vägen till makten och om möjligheten att förverkliga sina drömmar och ambitioner som forskare, lärare och akademiska ledare.

Anne Asserson gav översikt av KANN:s arbete och syfte. Huvudsyftet med nätverket är att tillsammans föra fram den nordiska synen på genus och högre utbildning. Hon menade att Norden genom att agera gemensamt genom KANN borde kunna få ett starkare inflytande på IFUW.

Mötet beslutade att verka för att KANN blir en undergrupp till IFUW på samma sätt som exempelvis UWE. Man tog också upp frågan om det baltiska ländernas organisationer skulle kunna bli medlemmar men konstaterade att de inte var medlemmar i IFUW. Däremot kan de bjudas in till KANN:s möten och konferenser. Innan sådana inbjudningar kan göra måste KANN dock få en fastare form. Det beslutades vidare att varje nordisk organisation skall nominera en yngre medlem att närvara vid nästa KANN-möte.

Beatrice Christensen Sköld tog upp frågan om en webbsida för KANN. Beslutades att Beatrice frågar IFUW om det är möjligt att göra en hemsida för KANN under IFUW:s webbsida.

Mötet diskuterade också medlemsrekrytering och marknadsföring. Hur får vi nya medlemmar?

KANN beslutade också att samtliga medlemsorganisationer skall nominera Beatrice Christensen Sköld till den arbetsgrupp IFUW skall bilda för att arrangera ett seminarium under FN:s CSW-veckor i februari-mars i New York. Beatrice skall ha en samordnande roll och ta in förslag från de olika medlemsorganisationerna.

För arbetet inom KANN de närmaste två åren tillsattes en arbetsgrupp bestående av de nordiska organisationernas CIR.

Mötet beslöt att föreningarna skall komma in med förslag till konkreta projekt som KANN kan arbeta med i fortsättningen. Deadline för förslag sattes till 1 december.

KANN:s nästa möte kommer att hållas i maj alternativt september 2011 antingen i Island eller i Sverige.

Beatrice Christensen Sköld

Jag kommer att tänka på akademiska kvinnor i sommar då en av sommarpratarna i Sveriges Radio, en kvinna från näringslivet, som tillbringat nästan hela sin framgångsrika karriär som ensam kvinna i olika sammanhang, berättade om sina erfarenheter. Hon hade irriterat sig många gånger över den manliga kulturen hon befann sig i men i slutändan dragit slutsatsen att eftersom hon befann sig i minoritet måste hon acceptera de spelregler som männen hade etablerat. Jag vet inte om detta var rätt strategi med det belyser ett problem som kvinnor kan möta på arbetsmarknaden och det tål att diskuteras.

Som nybliven ordförande har jag funderat en del över föreningens målsättning och framtiden. När föreningen bildades 1904 var det fråga om att slåss för att överhuvudtaget få en position i samhället. Nu sitter akademiskt utbildade kvinnor på många inflytelserika platser men hur upplever de sin situation, och hur använder de den makt de fått? Hur ser deras villkor ut och hur är deras löneutveckling?

Och så läser jag idag i SULF tidningen att andelen kvinnliga professorer idag är 19% dvs. samma som i Storbritannien och bara lite bättre än i Tyskland. KAF behövs tydligen.

Det finns mycket på gång i höst. Den 25 september åker jag till Bergen på KANN möte tillsammans med Beatrice Christensen Sköld och Christina Florin och den 13 november anordnar Riks i samarbete med Stockholmskretsen en offentlig debatt om kvinnors frånvaro i läromedel. Dessutom pågår planering av firandet av Else Eschelssons minne den 12 mars 2011. Jag vet att jag lever!

Lördageftermiddag hade vi vårt ”förmöte” och sedan blev det god middag och trivsam samvaro flera timmar framåt lördagskvällen. Söndag ägde egentliga årsmötet rum.

Flytten av årsmötet hade den fördelen att vi hunnit få alla ekonomiska dokument för fonderna och föreningen reviderade så det förelåg ingen svårighet för riksstyrelsen att få ansvarsfrihet eftersom alla års- och revisionsberättelser låg på bordet. Nytt för året var också att vi kan utlysa stipendierna lite tidigare i år och dessutom ange en ungefärlig stipendiesumma. 1 februari skall ansökningarna vara inne hos Agneta Rydberg (Karolinas fond) och Kristina Hallind (Siris fond) Se mer om detta på hemsidan.

Den viktigaste händelsen är att vi fått en ny riksordförande, Catherine Dahlström,som varit medlem i KAF i många år. Catherine som är docent emerita i engelska vid Stockholms universitet kommer att presentera sig själv i Meddelande-bladet som skickas ut efter sommaren till alla medlemmar. Där finns också protokollet från årsmötet att läsa.

En annan viktig händelse är att vi fått en ny hedersmedlem Kerstin Ehrenberg, som kommer att hedras i Stockholm vid första bästa tillfälle.

Efter alla rapporter, val, redovisningar etc avslutades årsmötet med att Birgitta Wadell höll ett tal om KAF-OLINA RIX som blivit gammal men som visade sig att ha repat nytt mod med hjälp av den avgående ordföranden Christina Florin.

Christina tackar så hjärtligt för den fina ”fest-ryggsäcken” som hon fick i gåva och går nu över från ordförandeskapet till husmorsuppdraget.

Tack för en spännande tid som riksordförande. Och tack till Skånekretsen för det fina arrangemanget.

Christina Florin

Fleminggstan 30. Stockholm. Närvarande var: Beatrice Christensen Sköld, Eva Kodrou och Ingegerd Haglund.

Minnesanteckningar

Ingegerd Haglund berättar om arbetet i IFUW samt om arbetet i Svenska Kvinnolobbyn och Cedawnätverket. Cedawnäteverket mötes en gång varannan månad, vanligen på eftermiddagen. Ingegerd Haglund tar med Eva Kudrou på nästa CEDAW-möte.

Ingegerd berättar att vi på 1990-talet stödde akademiska kvinnor i Lettland. Kristina Hallind, sekreterare i Skånekretsen var den som ledde arbetet. Vi ska fråga henne om arbetet fortsatt. Finland stöder Estland och Danmark stödde Litauen. Den danska föreningen har upplösts.

Vi går också genom tidskrifter som vi bör läsa exempelvis Gender Research in Sweden, Nikk, Genus m.fl.

Beatrice åker på KANN-möte i Åbo 29-30/1. Där skall man diskutera kommande seminarium i Bergen, Norge. Beatrice anser att KAF i första hand bör satsa på det nordiska samarbetet, eftersom det är mindre kostsamt och de nordiska akademiska kvinnorna har likartade problem.

Ingegerd åker ev. till Mexico City på IFUW:s kongress.

Vi kommer överens om att Internationella gruppen sa mötas var 6:e vecka.

Gruppen skall hålla sig á jour med vad som händer inom KAF:s ansvarsområde: Vad händer med universitetsutbildade kvinnor i samhället?. Vi bör läsal Juseks utredning om akademiska kvinnor med utländsk bakgrund och deras framgång på arbetsmarknaden.

· Gruppen skall skriva och diskutera texter exempelvis om vi ska medverka i nästa CEDAW-skuggrapport.

· Förslag till datum för nästa möte (vecka 9 då Elena D. Kykrlund är tillbaka från Japan): Måndagen den 1 mars l. 18.30, alt. 2 mars.

Inlägg skrivet av Beatrice Christensen Sköld

Huvudfrågan gällde varför det har blivit ett ”problem” att flickor är duktigare i skolan än pojkar. Varför satsar flickor mer på utbildning? Är problemet skapat eller verkligt? Får flickornas goda skolprestationer några framtida avtryck i lönekuvert och arbetslivspositioner?

I diskussionen deltog Anne Ekström, ordf i Saco och ledare för den statliga utredningen Delegationen för jämställdhet i skolan. Utredningen har kommit fram till pojkarnas slutbetyg i åk 9 motsvarar 90% av flickornas betyg. Skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar har varit relativt konstanta åtminstone sedan 1988 – flickornas duktighet är alltså ingen ny företeelse, men situationen har inte lyfts fram förrän på senare år. Flickorna har högre betyg i alla ämnen utom i idrott. Även i matematik drar flickorna ifrån. Den genomsnittliga kostnaden för en flicka i skolan är 91534 kr per termin. En pojke kostar 97 685 kr. Det finns flera samverkande faktorer till könsskillnaderna i skolprestationer.

Nästa inledare var fil dr Marie Nordberg, som forskar om skola och manlighet vid Karlstads universitet. Hennes utgångspunkt vid debatten var att i stället för att stirra oss blinda på de 10% skillnader som finns mellan pojkar och flickor i betygsprestationer borde vi se på skillnaderna mellan gruppen pojkar och gruppen flickor. Där är skillnadena större än mellan de två könen. Hon ville också betona att 90% av både pojkar och flickor faktiskt klarar skolan ungefär lika bra.

Mats Björnsson, ämnesråd och utredare vid Utbildningsdepartementet, kom redan 2005 med en rapport från Myndigheten för skolutveckling, där han försökte hitta förklaringar till att flickorna drar ifrån i utbildningssystemet. Även på högskolan gör flickorna bättre ifrån sig och tar examen i högre utsträckning. Han ser många orsaker och egentligen finns det inget säkert svar på varför detta fenomen har utvecklats. Men flickorna trivs bättre och läser bättre. De lägger ner mer tid, arbete och engagemang och tar skolan på större allvar. En del av orsakerna går att spåra till genusordningen. Att sköta sig och följa lärarens instruktioner kan vara mer föreninligt med bilden av det kvinnliga. En annan teori är att flickorna kompenserar sin underordning genom att prestera bättre.

Moderator för den gemensamma debatten var den kända journalisten Barbro Hedvall.
Efter att tillställningen var avslutad kom många personer i publiken fram och tackade för de nya kunskaper de hade tillägnat sig. KAF tackar de medverkande.

Christina Florin

KAF är medlem av International Federation of University Women. För beredning av internationella ärenden och information om KAF:s verksamhet finns enligt stadgarna en ”Coordinator of International Relations” förkortad CIR.
De internationella ärendena ökar och vår nuvarande CIR, Beatrice Christensen Sköld, skulle gärna vilja ha en beredningsgrupp som kunde träffas 2- 3 gånger per år för att diskutera uppkommande ärenden. Om du är intresserad av att ingå i den internationella kommittén kontakta då Beatrice antingen på telefon 08-612 93 45 eller mobil 0709-401197. Det går också bra att skicka intresseanmälan per e-post beatrice.christensen@gmail.com