Bättre betyg men sämre lön? Pojkars och flickors olika skolprestationer
Lördagen den 7 november samlades ett 80-tal skolintresserade personer för att lyssna till och delta en paneldebatt i Östra Reals aula anordnad av Kvinnliga Akademikers förening. Debatten utgjorde ett led i höstens stora satsning inom KAF-akademin: ett kunskapslyft kring frågor om genus och makt.
Huvudfrågan gällde varför det har blivit ett "problem" att flickor är duktigare i skolan än pojkar. Varför satsar flickor mer på utbildning? Är problemet skapat eller verkligt? Får flickornas goda skolprestationer några framtida avtryck i lönekuvert och arbetslivspositioner?
I diskussionen deltog Anne Ekström, ordf i Saco och ledare för den statliga utredningen Delegationen för jämställdhet i skolan. Utredningen har kommit fram till pojkarnas slutbetyg i åk 9 motsvarar 90% av flickornas betyg. Skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar har varit relativt konstanta åtminstone sedan 1988 - flickornas duktighet är alltså ingen ny företeelse, men situationen har inte lyfts fram förrän på senare år. Flickorna har högre betyg i alla ämnen utom i idrott. Även i matematik drar flickorna ifrån. Den genomsnittliga kostnaden för en flicka i skolan är 91534 kr per termin. En pojke kostar 97 685 kr. Det finns flera samverkande faktorer till könsskillnaderna i skolprestationer.
Nästa inledare var fil dr Marie Nordberg, som forskar om skola och manlighet vid Karlstads universitet. Hennes utgångspunkt vid debatten var att i stället för att stirra oss blinda på de 10% skillnader som finns mellan pojkar och flickor i betygsprestationer borde vi se på skillnaderna mellan gruppen pojkar och gruppen flickor. Där är skillnadena större än mellan de två könen. Hon ville också betona att 90% av både pojkar och flickor faktiskt klarar skolan ungefär lika bra.
Mats Björnsson, ämnesråd och utredare vid Utbildningsdepartementet, kom redan 2005 med en rapport från Myndigheten för skolutveckling, där han försökte hitta förklaringar till att flickorna drar ifrån i utbildningssystemet. Även på högskolan gör flickorna bättre ifrån sig och tar examen i högre utsträckning. Han ser många orsaker och egentligen finns det inget säkert svar på varför detta fenomen har utvecklats. Men flickorna trivs bättre och läser bättre. De lägger ner mer tid, arbete och engagemang och tar skolan på större allvar. En del av orsakerna går att spåra till genusordningen. Att sköta sig och följa lärarens instruktioner kan vara mer föreninligt med bilden av det kvinnliga. En annan teori är att flickorna kompenserar sin underordning genom att prestera bättre.
Moderator för den gemensamma debatten var den kända journalisten Barbro Hedvall.
Efter att tillställningen var avslutad kom många personer i publiken fram och tackade för de nya kunskaper de hade tillägnat sig. KAF tackar de medverkande.
Christina Florin
Huvudfrågan gällde varför det har blivit ett "problem" att flickor är duktigare i skolan än pojkar. Varför satsar flickor mer på utbildning? Är problemet skapat eller verkligt? Får flickornas goda skolprestationer några framtida avtryck i lönekuvert och arbetslivspositioner?
I diskussionen deltog Anne Ekström, ordf i Saco och ledare för den statliga utredningen Delegationen för jämställdhet i skolan. Utredningen har kommit fram till pojkarnas slutbetyg i åk 9 motsvarar 90% av flickornas betyg. Skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar har varit relativt konstanta åtminstone sedan 1988 - flickornas duktighet är alltså ingen ny företeelse, men situationen har inte lyfts fram förrän på senare år. Flickorna har högre betyg i alla ämnen utom i idrott. Även i matematik drar flickorna ifrån. Den genomsnittliga kostnaden för en flicka i skolan är 91534 kr per termin. En pojke kostar 97 685 kr. Det finns flera samverkande faktorer till könsskillnaderna i skolprestationer.
Nästa inledare var fil dr Marie Nordberg, som forskar om skola och manlighet vid Karlstads universitet. Hennes utgångspunkt vid debatten var att i stället för att stirra oss blinda på de 10% skillnader som finns mellan pojkar och flickor i betygsprestationer borde vi se på skillnaderna mellan gruppen pojkar och gruppen flickor. Där är skillnadena större än mellan de två könen. Hon ville också betona att 90% av både pojkar och flickor faktiskt klarar skolan ungefär lika bra.
Mats Björnsson, ämnesråd och utredare vid Utbildningsdepartementet, kom redan 2005 med en rapport från Myndigheten för skolutveckling, där han försökte hitta förklaringar till att flickorna drar ifrån i utbildningssystemet. Även på högskolan gör flickorna bättre ifrån sig och tar examen i högre utsträckning. Han ser många orsaker och egentligen finns det inget säkert svar på varför detta fenomen har utvecklats. Men flickorna trivs bättre och läser bättre. De lägger ner mer tid, arbete och engagemang och tar skolan på större allvar. En del av orsakerna går att spåra till genusordningen. Att sköta sig och följa lärarens instruktioner kan vara mer föreninligt med bilden av det kvinnliga. En annan teori är att flickorna kompenserar sin underordning genom att prestera bättre.
Moderator för den gemensamma debatten var den kända journalisten Barbro Hedvall.
Efter att tillställningen var avslutad kom många personer i publiken fram och tackade för de nya kunskaper de hade tillägnat sig. KAF tackar de medverkande.
Christina Florin
upplagd av christina
24.11.09
Länkar till det här inlägget
