Ett år med KAF eller meningen med föreningen...
Vid några tillfällen har jag under mitt första år som ordförande varit irriterad på att KAF har en sådan krånglig organisation. Att så mycket tid går åt till formella möten, revisionsberättelser, kontakt med revisorer, protokollskrivande, stadgeändringar, uppdatering av hemsidan och annan "byråkrati". Jag har menat att vi inte hinner sprida vårt budskap om kvinnliga akademikers situation därför att vi ständigt måste sköta det organisatoriska. Vi har tre stiftelser, tre lokalkretsar och en riksorganisation som skall hållas igång och det är mycket i en förening som består av cirka 170 medlemmar, även om det förstås inte är bara riksordförande som sätter fart på hela maskineriet utan många olika medlemmar i olika grupperingar som tar uppgifterna på stort allvar och jobbar och sliter. Detsamma gäller allt arbete med Karolinas våning, prylar som skall lagas, hyresgäster som skall anskaffas, städning, materialinköp, reparationer med offerter och hantverkare som skall ha nycklar etc. Utanpå allt detta ligger kretsarnas mötesverksamhet som ju inte jag behöver blanda mig i, men som ändå ingår i som en viktig del av föreningens inre liv som jag intresserar mig för och som legitimerar vår existens som kvinnoförening.
Det har alltså varit ett liv och ett kiv detta första år. Dels för att vi plötsligt fick ekonomiska problem när vår förre hyresgäst sade upp sig och vi inte hittade någon ny hyresgäst (ock vi riskerade att gå i konkurs), dels för att jag var så okunnig om hur föreningen fungerade och därför har varit tvungen att försöka sätta mig in i alla detaljer om det ekonomiska ansvaret, om auktoriserade revisioner, stiftelselagen, hur stadgar ändras etc. Men den kloka Kristina Hallind lärde mig något väsentligt när vi hade årsmötet i Lund i april och jag klagade över den krångliga organisationen. "Det är ju detta formella som binder oss samman", sade hon. Och det är sant - det är i vardagens slit som vänskapskulturer utvecklas och styrelsemöten, kallelser, protokoll och årsmöten, med sina ritualer och symboler ger oss möjligheter att utbyta erfarenheter och pröva olika alternativ. Kort sagt - vi får "emotionell energi" när vi träffas kring dessa frågor och denna energi laddar oss med lust att fortsätta och jobba för denna urgamla förening. Det är det som är meningen med föreningen. Det har jag lärt mig av det första året. Vi behöver ramarna för att fungera.
Stockholmskretsen och Skånekretsen har haft en livlig verksamhet som synes av de verksamhetsberättelser som presenteras i detta årliga nyhetsbrev. Vi har också haft ganska välbesökta möten och fått en del nya medlemmar. Tråkigt nog har inte Göteborg ännu kunnat återhämta sig efter sin tillfälliga nedgång. Nu verkar det som om en uppryckning är på gång där och vi andra håller tummarna.
Riksföreningen har ansvarat för den nya hemsidan (som nyss har uppdaterats) och vi har tillsammans med övriga KAF i Norden bildat ett nätverk - Kvinnliga akademikers nordiska nätverk - KANN. Med stöd i detta nätverk skall vi bättre kunna göra vår röst hörd i internationella sammanhang. Vi söker också pengar från nordiska fonder för detta arbete. Vårt första uppdrag är att göra en workshop i Stockholm i augusti 2009 i samband med en internationell konferens.
Ett stort arbete har vi också lagt ner på de stadgeändringar som föreslås i årsmötesprotokollet. Det viktigaste där är att vi inför ett differentierat medlemskap och därför öppnar upp för stödmedlemmar till KAF av båda könen. Däremot kommer inte representationen att ändras denna gång, även om det är ett starkt önskemål från Stockholmskretsen. Om stadgeändringsförslaget blir av avgörs på nästa årsmöte i Stockholm då förslaget skall klubbas igenom eller förkastas.
Under det kommande året skall det bli mer av verksamhet. Dels skall vi försöka få till stånd en temadag kring flickors utbildning idag (Flickorna drar ifrån betygsmässigt på alla stadier och i alla ämnen - när skall det börja synas i yrkesliv och lönestrukturerna?), dels startar vi en insamling för att kunna laga taket i Karolinas matsal. Se bifogade sponsringsbrev. Alla bidrag är välkomna.
Tack för all hjälp jag har fått under detta första år av så många. Jag har lärt mig mycket och haft mycket roligt. Roligast var nog storstädningen av våningen i höstas och det fantastiska årsmötesarrangemangen som Skånekretsen hade ordnat i Lund.
Trevlig sommar önskar
Christina Florin
riksordförande
Det har alltså varit ett liv och ett kiv detta första år. Dels för att vi plötsligt fick ekonomiska problem när vår förre hyresgäst sade upp sig och vi inte hittade någon ny hyresgäst (ock vi riskerade att gå i konkurs), dels för att jag var så okunnig om hur föreningen fungerade och därför har varit tvungen att försöka sätta mig in i alla detaljer om det ekonomiska ansvaret, om auktoriserade revisioner, stiftelselagen, hur stadgar ändras etc. Men den kloka Kristina Hallind lärde mig något väsentligt när vi hade årsmötet i Lund i april och jag klagade över den krångliga organisationen. "Det är ju detta formella som binder oss samman", sade hon. Och det är sant - det är i vardagens slit som vänskapskulturer utvecklas och styrelsemöten, kallelser, protokoll och årsmöten, med sina ritualer och symboler ger oss möjligheter att utbyta erfarenheter och pröva olika alternativ. Kort sagt - vi får "emotionell energi" när vi träffas kring dessa frågor och denna energi laddar oss med lust att fortsätta och jobba för denna urgamla förening. Det är det som är meningen med föreningen. Det har jag lärt mig av det första året. Vi behöver ramarna för att fungera.
Stockholmskretsen och Skånekretsen har haft en livlig verksamhet som synes av de verksamhetsberättelser som presenteras i detta årliga nyhetsbrev. Vi har också haft ganska välbesökta möten och fått en del nya medlemmar. Tråkigt nog har inte Göteborg ännu kunnat återhämta sig efter sin tillfälliga nedgång. Nu verkar det som om en uppryckning är på gång där och vi andra håller tummarna.
Riksföreningen har ansvarat för den nya hemsidan (som nyss har uppdaterats) och vi har tillsammans med övriga KAF i Norden bildat ett nätverk - Kvinnliga akademikers nordiska nätverk - KANN. Med stöd i detta nätverk skall vi bättre kunna göra vår röst hörd i internationella sammanhang. Vi söker också pengar från nordiska fonder för detta arbete. Vårt första uppdrag är att göra en workshop i Stockholm i augusti 2009 i samband med en internationell konferens.
Ett stort arbete har vi också lagt ner på de stadgeändringar som föreslås i årsmötesprotokollet. Det viktigaste där är att vi inför ett differentierat medlemskap och därför öppnar upp för stödmedlemmar till KAF av båda könen. Däremot kommer inte representationen att ändras denna gång, även om det är ett starkt önskemål från Stockholmskretsen. Om stadgeändringsförslaget blir av avgörs på nästa årsmöte i Stockholm då förslaget skall klubbas igenom eller förkastas.
Under det kommande året skall det bli mer av verksamhet. Dels skall vi försöka få till stånd en temadag kring flickors utbildning idag (Flickorna drar ifrån betygsmässigt på alla stadier och i alla ämnen - när skall det börja synas i yrkesliv och lönestrukturerna?), dels startar vi en insamling för att kunna laga taket i Karolinas matsal. Se bifogade sponsringsbrev. Alla bidrag är välkomna.
Tack för all hjälp jag har fått under detta första år av så många. Jag har lärt mig mycket och haft mycket roligt. Roligast var nog storstädningen av våningen i höstas och det fantastiska årsmötesarrangemangen som Skånekretsen hade ordnat i Lund.
Trevlig sommar önskar
Christina Florin
riksordförande
upplagd av Maria WT
2.7.08
Länkar till det här inlägget
