2019

Skånekretsen firar 100 år sen beslut om kvinnlig rösträtt i Sverige – ”Det hade kunnat gå helt annorlunda”

Bild: Brevkort utgivet av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Från Kvinnsams samlingar

Den 17 december arrangerade Skånekretsen en föreläsning med rubriken ”Allmän och lika rösträtt”. Just den 17 december 2018 var 100-årsjubileet av beslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Salen på Lux i Lund var smockfull när professor Eva Helen Ulvros introducerade journalisten och författaren Per T Ohlsson som höll föreläsningen. Per har under 2018 rest runt i landet och föreläst om sin bok ”1918 – året när Sverige blev Sverige”. Han är förvånad över den uppmärksamhet ämnet väckt men tror det finns en krypande oro om demokratins framtid. ”Vi har tagit demokratin för given,” säger Per T Ohlsson.

Rösträttskampen för kvinnor började redan på 1880-talet, men kampen för att man skulle få likvärdiga medborgerliga rättigheter började först i början av 1900-talet. Allmän rösträtt var en revolution. Kampen om kvinnlig rösträtt var hård. De kvinnor som offentligt talade för kvinnlig rösträtt riskerade social utfrysning. Kvinnorna förde kampen oerhört effektivt och metodiskt med inriktningen att bilda opinion och påverka rösträttsvänliga män. Betydelsefulla kvinnor i rösträttskampen var bland andra Elin Wägner, Lydia Wahlström, Selma Lagerlöf och Gulli Petrini.

1918 var ett händelsefullt år i övrigt: kollektivavtal slöts om 8 timmars arbetsdag; 27 000 dog i spanska sjukan; första världskriget tog slut; den första kvinnliga advokaten i Sverige, Eva Andén, började arbeta; reform om statliga fullmaktstjänster till exempel rektorstjänster, till kvinnor; och en kvinna, Emilia Broomé, fick för första gången delta i lagberedningsbetänkande. Lagberedningsbetänkandet ledde till en ny giftermålsbalk som gjorde den gifta kvinnan blev myndig och att boet delades lika vid skilsmässa.

Under hösten 1918 uppstod ett psykologiskt ögonblick när Tyskland förlorade kriget; detta användes i Sverige av rösträttsvänliga politiker inom Socialdemokraterna och Liberalerna. Tidigare under 1918 hade kvinnlig rösträtt blivit nedröstad. Politiker inom högern trodde att Tyskland skulle vinna kriget och att reformer kunde förhindras. Den 17 december 1918 genomdrevs på ett kuppliknande sätt en urtima riksdag med omröstning för kvinnlig och allmän rösträtt. Det var inte egentligen en ordinarie riksdag med befogenheter att ta några sådana beslut. Hjalmar Branting begärde total kapitulation av högern och att de skulle förbinda sig att rösta för detta förslag vid två ordinarie riksdagsmöten. Högern var så rädd för revolution att man kapitulerade.

”Det hade kunnat gå helt annorlunda,” säger Per T Ohlsson.

Demokratin infördes i Sverige 1918 den 17 december. Det krävdes omröstning vid två ordinarie riksdagar så dröjde det till 1921 innan kvinnor kunde rösta i ett riksdagsval.

Per avrundar föreläsningen med att tala om att det under 2018 blivit märkbart att Sveriges lagstiftning har författningsbrister som gör att man lätt kan rösta bort demokratin. Det behövs grundlagsförändring för att lagstifta om att demokratin inte ska kunna avskaffas. ”Det var en fantastisk ordning som gavs oss till skänks för 100 år sedan med allmän och lika rösträtt.”

Per T Ohlsson.
Foto: Nille Leander

 

 

Klicka på knappen redigera för att ändra denna text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll

Flikens innehåll